Jen & Binky

Okej, för er som känner mig: ni kan börja himla med ögonen och skaka på huvudet redan nu. (Jag kan tydligt se er framför mig, Camilla, Catharina, syrran, pappa... The list goes on, men reaktionen brukar vara densamma.)
Ni som inte känner mig så bra: följande är rätt typiskt mig, men i övrigt är jag faktiskt vad som brukar kallas en normal person. I alla fall rätt ofta. Typ.

Vad jag har gjort den här gången då:
Jag var törstig, bestämde mig för att dricka vatten. Något roligt fick mig att skratta. Samtidigt. Resultat: inte bra.
Cirka en halvliter vatten (ja nästan...) som skulle neråt åkte på grund av mitt dåligt timade skratt istället uppåt. Det är inte trevligt att få upp massa vätska i näsan.
Men det äckliga slutar inte här, vattnet måste ju sedan ta vägen någonstans. Gravitationen ni vet. Så när det har skjutits upp så långt det går rinner det förstås ned igen. Denna gången på utsidan. Ytterst otrevligt faktiskt.
Aja, vatten i näsan är i alla fall något bättre än mjölk eller morot, som är några andra exempel från mitt förflutna.

Så till dagens lärdom:
1. Jag måste sluta med att försöka svälja och skratta samtidigt. Det blir aldrig bra.
2. Min omgivning måste sluta locka mig till skratt precis när jag ska svälja något. Tack.

Hoppas nästa inlägg blir mer rumsrent.
-- Binky