Skulle det inte vara så?
"Inled mig icke i frestelse... Jag hittar bra själv."
Jag är nästan helt säker på att det var så... Måste väl stämma? Hihi.
Stämmer på mig iaf :p
-- Binky
Så kommer jag se ut i höst.
Hovet 10/11 kommer bli finast på LiU! Bara så ni vet :D
- Jen
En ganska fin måndag
För övrigt så vet jag nu faktiskt också precis vad Hovpoeten ska göra när en Nollan får för sig att klättra upp i ett träd (och troligtvis ramlar ner)! :p Always good to know :D
På lördagskvällen blev det fest och på söndagen vart det typ... inte mycket alls. Tog det bara lugnt, pratade med kompisar och mormödrar, lite sånt. En skön dag.
Så, måndag nu då. Jag är ledig idag, så det är inte en sån där otrevlig måndag. Väldigt nice! Idag är jag duktig o tvättar, kanske till och med städar rummet lite. Sen blir det Hovetmöte och FUL-möte efter det. Massa möten hit o dit nuförtiden...
Den här veckan ska jag också börja jobba med webb i skolan, vilket jag kommer göra i två veckor framåt. Får väl se hur det går, jag och datorer... Men det blir nog bra! :)
Nu ska jag hänga tvätten. Otroligt spännande.
Ha det bra, och ramla inte ner ur några träd! (Syrran!)
- Jen
Dagens visa ord.
Oops.
--Binky
Några sköna ord om vulkanutbrottsgrejen.
Såg detta på Twitter:
"The last wish of the Icelandic economy was to have its ashes scattered over Europe..."
Hahaha! Man kan göra humor av det mesta.
-- Binky
En räka är en grönsak och tanter som rostar gillar inte oxar.
Del av senaste msn-konversationen med syrran: (Den handlade från början om mitt beslut att komma igång med träningen igen, och börja äta mer frukt istället för godis.)
Syrran: men grönsaker är nog ännu viktigare än frukt. särskilt broccoli och hm... sånnadära äckliga runda
Jag (på skojhumör): räkor? (är ingen favorit hos mig, om ni nu undrade)
Syrran: haha!
Syrran: runda och gröna
Jag: eh ärtor?
Jag: Nej brysselkål! ja yuck
Syrran: brysselkål ja!
Så där är beviset på att jag är bättre än syrran på språk. Typ en minut senare börjar hon snacka om antioxidanter, och där fick vi se att hon är den som kan naturgrejerna. För det hade jag ingen aning om vad det var. Kände igen ordet (språk!) men kunde inte koppla det alls.
Jag ha nu fått förklarat för mig vad det är, men jag föredrar ändå mitt namn på det: anti-oxe-tanter. Mycket roligare. Lättare att komma ihåg också. Fast det förklarar ju inte så bra vad det är för något, förstås...
-- Binky
ROFL
Det var i morse jag fick lära mig detta. Hon hade tydligen kokat ägg häromdagen (på vanligt vis alltså), glömt bort tiden, och sen inte varit riktigt nöjd med resultatet. Så därför satte hon ägget i mikron, vilket tydligen fungerat förut. Fast nu råkade hon värma det lite för länge, vilket resulterade i att ägget exploderade i våran mikrovågsugn.
Haha sånt här tycker jag är jätteroligt! Det lyste verkligen upp en trött morgon :)
Och mikron är också lite ljusare än vanligt på insidan tycker jag :D
-- Binky
Skrivarblockering och vad man gör för att komma över den.
So, here we go again. En vit ruta. Ett (svart) tangentbord. En hjärna med ett totalt blankt innehåll.
Har vart så ett tag nu. Jag har inte haft inspiration att skriva någonting alls egentligen. Det lilla jag lyckats klämma ur mitt mycket motvilliga huvudkontor har gått till skolarbetet, antar att det är prio ett.
Jag hoppas att detta kommer förändras inom en snart framtid, för jag har en jäkla massa grejer som jag måste och borde skriva. Artiklar till tidningar, uppdateringar i form av blogginlägg (helst innan denna blogg fullständigt försvinner ut i rymden), mail till släktingar och vänner som vill ha svar... Etc etc. Känns som jag inte gör något annat än knappar på det här tangentbordet.
Om bloggen då. Det är inte alltid helt lätt att ha en blogg. Ibland när jag inte har skrivit på ett tag, som nu, blir det till ett litet tvång att skriva ett inlägg. Och det är ju inte riktigt meningen. Det ska ju vara roligt och lätt att blogga, bara skriva av sig massa saker, som i en vanlig dagbok.
I och för sig var jag egentligen aldrig ett stort fan av att skriva dagbok. Jag fick en massa små skrivböcker med små lås och mininycklar när jag var yngre, men jag orkade aldrig hålla på så länge. Skulle dock vara lite kul att läsa dem nu, undrar vart de har tagit vägen...?
Ok, nu tappade jag bort mig. Fan, fortfarande blockerad, jag skriver inget vettigt nuförtiden. Jag som trodde det höll på o försvinna. Tråkigt. Och inte har jag nån glass hemma som hade kunnat släppa loss kreativiteten. Eller choklad. Inte bra. Får hitta på något annat. Tror ni mandariner funkar? Eller armhävningar kanske? Frukt och träning ska ju vara nyttigt, har jag hört.
Så, dagens slutsats: Sluta äta godis och börja träna!
Äta mer frukt och hitta tillbaka till gymmet alltså. Antar att det är värt ett försök. :) Let's go! (Till sommaren ska jag ha magrutor!)
- Jen
Min enda lilla fobi attackerade mig. Hade varit jobbigt om det var på riktigt.
Drömmar är ett lite intressant ämne. Ordet kan innefatta så mycket, allt från mardrömmar till dagdrömmer eller drömmen att bli astronaut. Ett jäkla stort ämne helt enkelt, och det finns inget rätt eller fel. Sånt gillar jag. Låter väldigt pedagogiskt också, haha.
Jag brukar nästan aldrig komma ihåg så mycket av mina drömmar (och nu talar jag alltså om de man har när man sover). Lite bilder hit och dit som fastnar ungefär. Men nu senast hade jag en som jag tror jag kommer minnas ett tag. I korta drag handlade den om att mitt rum här i Norrköping invaderades av några stora, håriga, äckliga spindlar av typen tarantel/fågelspindel/jaktspindel eller vad de nu heter, jag har inte riktigt kommit fram till det. (By the way, det finns sjukt många arter och familjer bland spindlarna, enligt Wikipedia. Alldeles för många, enligt min åsikt. Och varför googlar jag egentligen detta när jag tycker spindlar är så sjukt läskiga och äckliga??)
Usch vad otrevligt det var! Spindlar på golvet, bland mina kläder, i sängen... Ni kan ju tänka er den känslan, ni som känner mig vet att jag inte direkt gillar spindlar... I alla fall, ungefär där, när jag hade spindlar under täcket och på kudden, så vaknade jag. Och eftersom denna dröm var så pass verklig så flög jag ur sängen fort som fan, i tron att den var full av massa krypande, ludna saker. Ni vet, när man är lite osäker på om man drömde eller var vaken, och det tar några sekunder innan man har vaknat till ordentligt och kommit på att det faktiskt inte var på riktigt.
Ok, moving on. När mitt hjärta väl hade lugnat ner sig (och jag hade kollat efter spindlar både i och under sängen), kom jag också fram till att jag hade försovit mig rätt ordentligt. Så då var det bara att skippa frukosten och skynda iväg till skolan. En underbar fortsättning på en fantastisk morgon.
Men efter det har väl dagen varit ganska så bra. Skolan var rätt kul, och nu på kvällen har jag vart på min första stepplektion. :) Roligt var det, men svårt! Haha, jag är ingen Fred Astaire än så länge... Men snart så! :p
Imorgon åker jag hem över helgen. Ska fira påsk med familjen och lite sånt. Av en slump får jag sällskap på bussen också, eftersom Camilla hade bokat samma buss. (Haha, great minds think alike!) Kommer bli nice, och skönt o komma hem. :)
Nä nu ska jag väl avsluta det här och gå o lägga mig snart. Förhoppningsvis ska jag drömma om något trevligare inatt. Annars blir jag lite sur.
Over and out.
- Jen
