Tydligen ledig imorrn då. Tur det.
Danspass: kul! Gympalokal med strejkande fläktar: njah.
Att hoppa runt non-stop i ett rum som känns som en tropisk regnskog, och när man dessutom har glömt sin vattenflaska hemma, det är lite halvjobbigt. Trött nu.
Och inte har man någon glass hemma. Dumma komma-i-form-program. Var får jag såna dumma idéer ifrån?
Bleh.
Sova tidigt?
- Jen
Att hoppa runt non-stop i ett rum som känns som en tropisk regnskog, och när man dessutom har glömt sin vattenflaska hemma, det är lite halvjobbigt. Trött nu.
Och inte har man någon glass hemma. Dumma komma-i-form-program. Var får jag såna dumma idéer ifrån?
Bleh.
Sova tidigt?
- Jen
Ja, jag har sagt det förr, men den här datorn är verkligen ett mysterium.
Alla har vi egna personligheter.
Djur har personligheter.
Vissa säger att bilar också har det.
Och tydligen kan även datorer läggas till denna lista.
Min dator har en norrländsk personlighet, visade det sig. Den har nämligen börjat göra det där ljudet man kan höra från norrlänningar när de menar "ja". Ni vet vilket jag menar, det är lite svårt att översätta till text, men ungefär "schuff" (haha, vilket ord!).
Den här datorn har alltså kommit till stadiet där den börjar prata helt av sig själv, och den säger "schuff". Rätt ofta också. Jag har lite svårt att förstå de här första orden, men jag hoppas på att den växer upp och utvecklas till en vältalig, artig dator. Nu när den fortfarande tydligen är på bebisnivå får jag väl stå ut med knasiga ord och massa busigheter.
Jag är dock väldigt nyfiken på vad det är den vill säga med detta. Den kan väl inte bara sitta och säga "ja" hela tiden? Nej, språknörden i mig säger att den vill uttrycka något annat. :p
Tror jag får kalla på förstärkning för att översätta detta, eftersom jag varken är norrländska eller något proffs på datorer. Tur då att jag har en kompis som är både och!
Therese! Hjälp! :D
-- Binky
Djur har personligheter.
Vissa säger att bilar också har det.
Och tydligen kan även datorer läggas till denna lista.
Min dator har en norrländsk personlighet, visade det sig. Den har nämligen börjat göra det där ljudet man kan höra från norrlänningar när de menar "ja". Ni vet vilket jag menar, det är lite svårt att översätta till text, men ungefär "schuff" (haha, vilket ord!).
Den här datorn har alltså kommit till stadiet där den börjar prata helt av sig själv, och den säger "schuff". Rätt ofta också. Jag har lite svårt att förstå de här första orden, men jag hoppas på att den växer upp och utvecklas till en vältalig, artig dator. Nu när den fortfarande tydligen är på bebisnivå får jag väl stå ut med knasiga ord och massa busigheter.
Jag är dock väldigt nyfiken på vad det är den vill säga med detta. Den kan väl inte bara sitta och säga "ja" hela tiden? Nej, språknörden i mig säger att den vill uttrycka något annat. :p
Tror jag får kalla på förstärkning för att översätta detta, eftersom jag varken är norrländska eller något proffs på datorer. Tur då att jag har en kompis som är både och!
Therese! Hjälp! :D
-- Binky
Correction!
Har nu märkt att det tidigare nämnda blodspåret som går till Gripen tydligen börjar redan på Trappan, alltså studenternas eget festställe här i Norrköping. Det är inte jättelångt, men det blir ju en bit att gå när man droppar blod...
Hörde en berättelse om att det var någon kille som hade krossat en glasruta med handen. Ja vad ska man säga, det går vilt till när studenter festar... :p
-- Binky
Huset jag bor i är tydligen livsfarligt.
Gripen är ett spännande ställe att bo på. En av de senaste sakerna jag noterat här i huset, är att någon har råkat hugga av sig en arm eller något liknande på vägen hem. Hela vägen från grinden, längs stengången, in genom porten och upp för trapporna ända upp till fjärde våningen, går det nämligen ett inte så litet spår av stora, röda bloddroppar (och ja, jag följde efter det, jag var nyfiken!).
Jag undrar lite vem som har gjort vad den här gången egentligen, för att lyckas lämna ett sånt spännande spår efter sig.
Tål att tänka på haha!
-- Binky
(Eller så kan det ju iofs ha varit någon som burit runt på en trasig burk med lingonsylt, men det är ju inte lika spännande!) :p
Jag undrar lite vem som har gjort vad den här gången egentligen, för att lyckas lämna ett sånt spännande spår efter sig.
Tål att tänka på haha!
-- Binky
(Eller så kan det ju iofs ha varit någon som burit runt på en trasig burk med lingonsylt, men det är ju inte lika spännande!) :p
- En sån dag. En sån där dag, som man inte minns så mycket av.
Haha, ja Olle är inte dum han.
Det här har verkligen varit en lång dag. Jag kommer knappt ihåg vad jag gjorde imorse. Just det, weblektionen var det ja. Den som gav mig så otroligt mycket att jag lika gärna kunde sitta och blogga istället för att titta på en vägg med en projicerad bild av lärarens datorskärm. Vilket det var meningen att jag egentligen skulle göra när jag skrev förra inlägget, men bloggandet var mycket roligare haha! :D
Efter dessa meningslösa timmar av tristess (förutom bloggskrivandet då!) åt jag lunch med en kompis. Det var väldigt mycket roligare kan jag ju säga, ett mycket trevligare sätt att spendera sin tid på.
Nu ikväll har jag varit på den sista stepplektionen på kursen, och sen haft filmmöte med Hovet. Roliga grejer båda två, men lite tråkigt att steppen är slut. Jag ska definitivt fortsätta i höst om det startas upp igen, hoppas det! Dans är roligt :)
Efter det har jag sabbat min träning genom att äta choklad. Det var också roligt, för choklad är väldans gott! Men nu efteråt har jag lite dåligt samvete, jag skulle ju sluta äta godis... Var ju länge det höll! Man kanske får ta det lite gradvis :p
Imorgon är jag ledig från skolan, så då har jag massa tid att hitta på roliga saker med. Tänkte använda den till lite jobb med min Hovpoet-rekvisita, och att skriva klart en artikel. Sen får vi se :)
Nä nu är jag rätt trött. Borde kanske sova snart. Typ. Ha det gött!
- Jen
Det här har verkligen varit en lång dag. Jag kommer knappt ihåg vad jag gjorde imorse. Just det, weblektionen var det ja. Den som gav mig så otroligt mycket att jag lika gärna kunde sitta och blogga istället för att titta på en vägg med en projicerad bild av lärarens datorskärm. Vilket det var meningen att jag egentligen skulle göra när jag skrev förra inlägget, men bloggandet var mycket roligare haha! :D
Efter dessa meningslösa timmar av tristess (förutom bloggskrivandet då!) åt jag lunch med en kompis. Det var väldigt mycket roligare kan jag ju säga, ett mycket trevligare sätt att spendera sin tid på.
Nu ikväll har jag varit på den sista stepplektionen på kursen, och sen haft filmmöte med Hovet. Roliga grejer båda två, men lite tråkigt att steppen är slut. Jag ska definitivt fortsätta i höst om det startas upp igen, hoppas det! Dans är roligt :)
Efter det har jag sabbat min träning genom att äta choklad. Det var också roligt, för choklad är väldans gott! Men nu efteråt har jag lite dåligt samvete, jag skulle ju sluta äta godis... Var ju länge det höll! Man kanske får ta det lite gradvis :p
Imorgon är jag ledig från skolan, så då har jag massa tid att hitta på roliga saker med. Tänkte använda den till lite jobb med min Hovpoet-rekvisita, och att skriva klart en artikel. Sen får vi se :)
Nä nu är jag rätt trött. Borde kanske sova snart. Typ. Ha det gött!
- Jen
Lite mer om mig och datorer.
De senaste två veckorna har jag haft webundervisning i skolan. Det går verkligen superbra...
Som ni säkert vet är jag en väldigt oteknisk människa, som ständigt har problem med datorer. Så om vi säger så här: jag kunde ingenting om detta innan web-boxen, och jag kan fortfarande ingenting nu när den är nästan slut. In genom ena örat och ut genom det andra. Min mammas ord, som passar perfekt här. Awesome.
Snacka om onödigt, jag skulle behöva mycket mer tid för att lära mig de här programmen. Och antagligen en privatlärare. En väldigt pedagogisk privatlärare med ett tålamod större än Everest. Någon som känner en sån?
Suck.
- Jen
Som ni säkert vet är jag en väldigt oteknisk människa, som ständigt har problem med datorer. Så om vi säger så här: jag kunde ingenting om detta innan web-boxen, och jag kan fortfarande ingenting nu när den är nästan slut. In genom ena örat och ut genom det andra. Min mammas ord, som passar perfekt här. Awesome.
Snacka om onödigt, jag skulle behöva mycket mer tid för att lära mig de här programmen. Och antagligen en privatlärare. En väldigt pedagogisk privatlärare med ett tålamod större än Everest. Någon som känner en sån?
Suck.
- Jen
